/https%3A%2F%2Fwww.sophiahemmet.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2026%2F05%2FSE_CFN_SOH_1.1_K1a_004_0711440x640.jpg)
Utbildad vårdpersonal och ändamålsenliga lokaler revolutionerade sjukvården i Sverige. En av de verksamheter som gick i bräschen för detta var Sophiahemmet i Stockholm. Men trots långa traditioner
Sophiahemmets tegelbyggnader anses idag ha ett högt kulturhistoriskt värde. När den första byggnaden kom till sågs den som ett under av modernitet.
Under stora delar av sitt liv drogs drottning Sofia med sviktande hälsa, vilket kan ha varit en av anledningarna till att hon intresserade sig för vård och omsorg. Ett intresse som var så starkt att hon startade en sjuksköterskeskola.
Tidigare levde eleverna på sjuksköterskeskolan och de färdigutbildade Sophiasystrarna stora delar av sina liv inom sjukhusets område.
Den första föreståndarinnan satte standarden för hur en Sophiasyster skulle vara. Efterträdarna lade större fokus på själva ledarskapet då chefstjänsten professionaliserades alltmer.
MIN FRID GIVER JAG EDER, lyder texten som pryder väggen vid altaret i Sophiahemmets kapell. Och i över 120 år har sjukhuskapellet skänkt frid till ett oräkneligt antal patienter, Sophiasystrar och övriga besökare.
Under det sena 1800-talet sågs det nya, kvalificerade sjuksköterskeyrket som ett kall som inte vem som helst var lämpad för. Arbetet kunde vara hårt, med dagens mått mätt nästan omänskligt, för att inte tala om riskabelt för hälsan.
Ett gult trähus vid sjukhusområdets sydligaste spets bär på oanade mängder historia. Faktum är att den gamla grindstugan är en av de ursprungliga byggnaderna på området och sedan början av 1990-talet är det också platsen för Sophiahemmets eget museum.
Sjuksköterskan och politikern Bertha Wellin (1870–1951) var inte bara en av de fem första kvinnorna som tog plats i Sveriges riksdag och medgrundare till Svensk sjuksköterskeförening. Hon var bland mycket annat också Sophiasyster och ledamot i Sophiahemmets styrelse i över 30 år.
I takt med att Stockholm vuxit sig allt större har Sophiahemmets läge kommit att betraktas som alltmer centralt. Men när det stod färdigt i slutet av 1880-talet låg sjukhuset snarare lantligt till.
Ett flertal av den svenska läkarkårens främsta profiler har vid något tillfälle i karriären arbetat på Sophiahemmet. Även om läkarna inte haft samma symbolvärde som Sophiasystrarna har deras bidrag till verksamheten varit helt avgörande.
1899 hade det gått tio år sedan Sophiahemmet öppnade. Vid ett styrelsemöte den 30 juni förde Drottning Sophia på tal att uppföra ett ålderdomshem för pensionerade Sophiasystrar.
Drottningen som gett Sophiahemmet sitt namn – Sophia Wilhelmina Mariana Henrietta – föddes som prinsessa i Nassau (dagens Tyskland). Vid giftermålet med den blivande svenske kungen Oscar II i Sverige blev hennes tilltalsnamn försvenskat till Sofia.
När röntgentekniken slog igenom valde Sophiahemmet att bygga ett helt nytt hus för ändamålet. Ett hus som senare också blev spelplats för en stor kirurgisk innovation.