Sophiahemmets ursprungliga elev- och sköterskehem är precis som huvudbyggnaden ritat av Axel Kumlien och uppfördes samtidigt, det vill säga under åren 1887–1889. De båda byggnaderna invigdes officiellt den 1 oktober 1889. Tillsammans utgör de Sophiahemmets historiska kärna. Då sköterskehemmet länge fungerade som bostad för såväl elever som Sophiasystrar gjorde det skäl för namnet – det var ett hem i ordets rätta bemärkelse.

Samlingsrummet, Sköterskehemmet, 1951. Fotograf: Okänd.

I januari 1887 hade drottning Sofia inför sjuksköterskeskolans styrelse lagt fram förslaget om att anlägga både sjukhem och sköterskehem på samma gång. Den sistnämnda byggnaden skulle fungera som bostad för sjuksköterskeeleverna, såväl som för de färdigutbildade Sophiasystrar som arbetade kvar efter avslutad utbildning. Därigenom skulle den modell som grundlagts på Upplandsgatan leva vidare, men i större skala. Det fanns tydliga synergieffekter med att uppföra de båda samtidigt – och enligt drottningen var sköterskehemmet en ”oundgängligen nödvändig” byggnad.

Även om sköterskehemmet kom att uppföras parallellt med sjukhusbyggnaden, och i anslutning till detsamma, finansierades det delvis med andra medel. Drottning Sofias svärdotter, kronprinsessan Victoria (fru till kronprins och sedermera kung Gustaf V), samlade på kort tid in hela 55 000 kronor till projektet. Tack vare denna ekonomiska grundplåt kunde styrelsen med gott samvete gå vidare med drottningens förslag. Då anläggningsarbetet blev dyrare än beräknat tvingades sjuksköterskeskolan dock ta av sparade medel för att täcka underskottet. Den sammanlagda kostnaden för uppförandet av elev- och sköterskehemmet kom att uppgå till 120 000 kronor.

Den färdiga byggnaden var nästan 29 meter lång och 10 meter bred och belägen strax norr om huvudbyggnaden, vilken kunde nås via en täckt gång. Sköterskehemmet hade till en början plats för 23 sköterskor och elever. På bottenvåningen fanns även ett gemensamt samlingsrum samt bland annat mottagningsrum för besökare och bostad för husmodern. I norr var hemmet sammanlänkat med Sophiahemmets ekonomihus som inrymde matsal, köks- och tvättinrättningar samt tjänstebostäder.

Det ständigt ökande elevantalet ledde till att sköterskehemmet fick byggas ut tämligen omgående. Redan 1892 gjordes en utbyggnad i hemmets västra gavel i tre våningar med både föreläsningsrum och fler elevbostäder. Åtgärderna visade sig vara en tillfällig lösning och snart gjorde sig trångboddheten återigen påmind. Att fyra sköterskeelever delade på ett och samma rum hörde snart till vanligheterna. 1911 tog styrelsen därför beslut om en ”synnerligen nödvändig utvidgning” och året därpå avsattes 100 000 kr för ombyggnationer. Då köket dessutom flyttat till en egen byggnad kunde den gamla inrättningen konverteras till bostäder. När alla om- och tillbyggnader var klara hade man plats för 100 sköterskor och elever.

Systrar studerar i salen, Sköterskehemmet, tidigt 1900-tal. Fotograf: Okänd.

1936 tecknade Sophiahemmet avtal med Karolinska Sjukhuset om att förse dem med kvinnlig sjukvårdspersonal. Karolinska var under uppförande och förväntades öppna 1940. För att möta deras behov av arbetskraft räknade Sophiahemmet med att behöva fördubbla både antalet sköterskestudenter och lärare – och de skulle alla ha någonstans att bo. Därför uppfördes redan 1937 ett nytt elevhem med hela 44 rum. Och det extra utrymmet kom att behövas – i början av 1940-talet studerade inte mindre än 330 sjuksköterskeelever vid Sophiahemmet.