Att bli inlagd på sjukhus på 1800-talet innebar ofta en katastrof för patienten. Om man inte dog av det man var inlagd för kunde man mycket väl dö till följd av själva sjukhusvistelsen. Det var en riskabel plats att vistas på – även för de som arbetade där. För att bli sjuksköterska krävdes det vid denna tid ingen egentlig utbildning. Det var vanligt att under en tid tjänstgöra som sköterskepiga, för att därefter bli befordrad till sköterska. Någon formell skolning var det sällan tal om, och kvaliteten på vården blev därefter.

Vändningen kom 1860, då Florence Nightingale grundade sjuksköterskeskola vid St Thomas Hospital i London, England. Nightingale hade fem år dessförinnan tjänstgjort vid ett militärsjukhus under Krimkriget och där åstadkommit underverk. Med en kader av utbildade sjuksköterskor och fokus på förbättrad hygien, sanitet och ventilation lyckades hon sänka dödligheten bland de intagna från 42 till endast 2 procent. Nightingales insatser revolutionerade både sjukvården och sjuksköterskans roll. En av hennes elever, svenskan Alfhild Ehrenborg, skulle komma att bli hennes ambassadör i Sverige. Och i Sveriges drottning Sophia fanns en mecenat som hade viljan och möjligheten att förverkliga dessa idéer på svensk mark.

Sophiahemmet 1889. Teckning av Carl Hedelin.

Sjuksköterskeskolan startar

På nyårsaftonen 1883 invigdes drottningens sjuksköterskeskola, Hemmet för sjuksköterskor, i en lägenhet på Gråbergsgatan (nuvarande Upplandsgatan) i Stockholm. Alfhild Ehrenborg blev hemmets första föreståndarinna och den första kullen sjuksköterskeelever var fyra till antalet. Skolan erbjöd snart utbildning, boende och sjukhem under samma tak. Efterfrågan på den nya tidens vård blev dock snabbt så stor att man snart beslutade att bygga ett helt nytt sjukhus.

Den 14 december 1887 lade drottning Sophia tillsammans med sin make kung Oscar II grundstenen till det som skulle bli Sophiahemmet på Valhallavägen. Knappt två år senare stod både sjukhusets huvudbyggnad och sköterskehemmet färdiga. Slutnotan för hela byggprojektet blev drygt 330 000 kronor och kostnaden för inventarierna 54 000 kronor. Markområdet, som ursprungligen tillhörde Kronan, överlämnades formellt till Sophiahemmet 1910 för att långsiktigt trygga verksamheten.

Elevhemmet, lektionsrummet, 1951. Foto: Esselte Aktiebolag, Fotoavdelningen.

Moderhusprincipen

De första trettio åren drevs Sophiahemmet enligt den s.k. moderhusprincipen där de anställda sjuksköterskorna tillhörde hemmet och placerades på den vårdinrättning ledningen beslutade om. Sophiahemmet begärde en högre ersättning från sjukhusen än vad sköterskorna fick i lön. Detta motiverades med att ”moderhuset” svarade för Sophiasystrarnas sociala trygghet och omvårdnad på ålderns höst. Konsekvenserna blev dock att en majoritet av de examinerade sköterskorna begärde utträde ur Sophiahemmets sjuksköterskekår för att söka sig till andra arbetsplatser.

År 1921 avskaffades moderhusprincipen så att sköterskorna fick behålla hela sin lön. Sex år senare moderniserades även reglerna kring dräkttvång, alltså kravet på Sophiasystrarna att bära hemmets dräkt vid alla tillfällen, till att endast gälla under arbetstid. 1936 tecknade Sophiahemmet ett avtal med det snart färdigställda Karolinska Sjukhuset om att bli rekryteringsskola och förse det nya sjukhuset med vårdpersonal. För att möta den ökade efterfrågan på arbetskraft steg både antalet elever och lärare vid sjuksköterskeskolan kraftigt under åren som följde.

En kull sjuksköterskeelever, 1900 – 1910-tal. Fotograf: Okänd.

Tuffa ekonomiska tider

Värdet av personlig omsorg har alltid hållits högt inom Sophiahemmet. Efterkrigstiden förde med sig nya ekonomiska förutsättningar med stigande kostnader för material och personal. I syfte att kunna bibehålla den höga standarden på både omsorg och utbildning grundades 1948 därför Föreningen Sophiahemmets Vänner, som uppmuntrade medlemmarna att stödja verksamheten ekonomiskt. Även flera generösa engångsdonationer hjälpte till att hålla verksamheten flytande under 1950-talet.

Från och med 1961 erhöll Sophiahemmets sjuksköterskeskola statsbidrag för driften av verksamheten. Decenniet bjöd dock på utmaningar då välståndsökningen i landet förde med sig kraftigt ökande personalkostnader. Dessa utgifter kunde inte täckas av de patientavgifter man tog ut. Samtidigt reformerades sjuksköterskeutbildningen och möjligheten att få ersättning från sjukhusen för elevernas praktik försvann. Under 1970-talet fann Sophiahemmet nya vägar genom att bredda sin verksamhet och hyra ut lokaler till andra aktörer i branschen.

I samband med 100-årsjubileet 1984 genomfördes en framgångsrik insamlingskampanj inom det svenska näringslivet, vilket möjliggjorde stora renoveringar. Genom ett politiskt maktskifte i Stockholms läns landsting året därpå räddades sjuksköterskeskolan, trots tidigare beslut om indraget driftbidrag. De ständigt ökande kostnaderna gav dock årliga underskott, som under 1980-talet hade vuxit till att räknas i mångmiljonklassen.

Sophiahemmets 100-årsfirande, med bland annat Kung Carl XVI Gustaf och Drottning Silvia, 1984. Fotograf: Okänd.

Vändningen

För att skapa en långsiktigt hållbar ekonomi infördes en ny organisation den 1 november 1987 i och med grundandet av Sophiahemmet AB. Hädanefter skulle Sophiahemmets sjukvård drivas i bolagsform. Stiftelsen hade fortsatt huvudmannaskap för sjuksköterskeutbildningen och ägde till en början 40 procent av vårdbolaget, som i övrigt ägdes av fyra aktörer inom försäkringsbranschen och näringslivet. I denna nya formation kunde förlusterna snabbt vändas till vinst, och under de första fem åren kunde 140 miljoner kronor återinvesteras i verksamheten. Denna satsning var avgörande för att modernisera sjukhuset och skapa en stabil grund för framtiden.

Under 2000 uppkom en diskussion i Sophiahemmets styrelse om huruvida organisationen faktiskt var att betrakta som en stiftelse enligt gällande lagar. En utredning kom fram till att någon egentlig stiftelsebildning historiskt aldrig hade skett, och att Sophiahemmet av allt att döma haft status av förening ända sedan det första sammanträdet 1884. Mot bakgrund av detta lät Länsstyrelsen i Stockholms län avregistrera Stiftelsen Sophiahemmet, som därmed i stället blev den Sophiahemmet, ideell förening. Tre år senare blev föreningen majoritetsägare i vårdbolaget.

Sophiahemmet, exteriör, 1999. Fotograf: Björn Larsson Ask.

Populär husläkarmottagning och ansedd högskola

Sophiahemmet har under de senaste decennierna steg för steg utvecklats till att bli en modern ”vårdgalleria” med ett 40-tal privata vårdgivare verksamma på området. Bolaget Sophiahemmet AB driver även egen sjukvårdsverksamhet – inte minst den populära Husläkarmottagningen som slog upp portarna 2011, där hela 5 000 patienter valde att lista sig innan den ens hunnit öppna. Genom Hälsocentralen har man också tagit en ledande roll inom förebyggande hälsovård och hälsoundersökningar för både privatpersoner och företag. Sophiahemmet har också visat sig redo att axla ett socialt ansvar genom att bistå den offentliga vården vid kriser. Ett tydligt exempel på detta var under Coronapandemin, då Sophiahemmet snabbt ställde om resurser och personal för att avlasta regionens akutsjukhus.

Solhemmet, exteriör, första hälften av 1900-talet. Fotograf: Okänd.

En av de mest betydelsefulla utvecklingarna på senare tid har skett inom utbildningsverksamheten, som idag har en stark vetenskaplig förankring. Under de senaste decennierna har Sophiahemmet Högskola utvecklats från en renodlad sjuksköterskeskola till en ansedd medicinsk högskola med utbildningar ända upp på forskarnivå. Hösten 2023 spikades den första avhandlingen med högskolan som huvudman. Det som en gång startade med fyra elever i en lägenhet på Gråbergsgatan är idag ett av Sveriges mest välkända medicinska centrum, där drottning Sophias vision om en modern vård med patienten i fokus lever vidare i en högteknologisk och akademisk miljö.